Igår var jag på tömkörningskurs för Anders Eriksson på Ölmstads rid- och körsällskap. Jag var först lite besviken för kursen hade gått från att vara en heldag till en enskild privatlektion i en timme men när jag började köra insåg jag att det var väldigt bra att det var så. Att det som kan se så enkelt ut kan vara så svårt. Det tog mig tio minuter att förstå hur man svänger ut från fyrkantsspåret. Det kan kanske ha att göra med att jag inte kan skilja på höger och vänster dessutom så instruktionerna tog ett tag att reda ut. Tänkte skriva ner en del av de saker som jag fick lära mig för det kan vara bra att ha att gå tillbaka till men det blir en del tråkig läsning för den som inte bryr sig. Personen i fråga får stå ut!
Tanken när man svänger att man styr hästen som en skottkärra, dvs när man vill att hästen ska svänga in mot mitten måste man själv kliva ut mot väggen då ledande tygeltag inte går att ta med enkel tömsättning. Man börjar med att korta tömmen som går in mot mitten en bit men sedan styr man hästen med sitt kroppsspråk. Det var fantastiskt att se ekipaget som Anders jobbade med innan mig, ett fantastiskt vackert sto som var lite nervigt och som ägaren gjorde ännu mer nervöst men det räckte att Anders tog tömmarna och sen gick de inte mer än en minut innan han hade hästens fulla uppmärksamhet och innan timmen var slut gick den som en sagohäst. Det kallar jag att kommunicera med hästen.
Då man inte kan styr hästen med ledande tygeltag blir kontakten med hästens mun extra viktig. Vi jobbade med lädertömmar så man fick en naturlig kontakt tack vare tyngden i tömmen och Anders tyckte att det var den enda sortsens töm som man över huvud taget bör jobba med, den dagen jag har tusen kronor över ska jag tänka på det men fram tills dess blir det nog en vanlig vävribbtöm ändå. Tredelat bett skulle man inte heller köra med utan max tvådelat ansåg Anders pga egen erfarenhet. Risken med tredelat är att det glider ur munnen enklare än ett tvådelat då varje del är mycket kortare men helst skulle man köra med rakt bett eller bettlöst.Jag fick försöka köra med tömmen fäst i remontgrimman på ponnyn och det gick minst lika bra. Man fick ta lite mer i tömmen för att få en reaktion men samtidigt blir det mer förlåtande för en nybörjare att jobba på det sättet.
När svängarna började gå bättre fick jag försöka jobba ponnyn med lite skänkelvikningar och det gick bättre än vad jag trodde. Man kunde testa sig fram ganska fritt med att ha yttertömmen runt rumpan, längs rumpan eller enbart över ryggen och man fick helt olika resultat. När tömmen vilar på rumpan så verkar den mothållande så ber man hästen flytta åt det hållet men har tömmen kvar ger man den motsatta signaler, det är något jag inte hade tänkt på själv.
Anders berättade även en del om hur man jobbar för att likrikta en oliksidig häst och det handlar mycket om hur man står i position i förhållande till hästen. När vi longerade visade han hur man bara genom att flytta sig från bogen till baken fick hästen att ställa om från ytterställd till innerställd och då kan man även testa att ha innertömmen från handen löpande till bettet och fastsatt i gjorden istället och då har man ett mer ledande tygeltag.
Halter och halvhalter gjorde man inte genom att dra mer i tömmarna utan genom att böja på knäna och sitta till i luften, då fick man en mjuk förhållning plus att man visade hästen att den skulle sätta under bakbenen under sig. Även när man ryggade började man genom att böja benen och då var det även bra att ha tömmarna i brygga så att kontakten blev stadigare och jämnare.
Det var tusen saker till han pratade om och det var superinspirerande. Han menade på att om hästen blir riden så är det inte någon häst som man inte kan spänna på tömmar. Då Danica dessutom är inkörd tvivlar jag inte på att hon kommer fatta vad det handlar om och utmaningen blir att få henne att slappna av och balansera i jobbet utan att vilja springa för mycket men jag tror att vi kommit såpass långt att hon kan haja det, speciellt då jag inte tänkt spänna henne för någon vagn, än..!
Jag har hört om många som har ridtravare som berättar att de älskar att bli tömkörda och körda och jag kan förstå det. Hela omskolningsprocessen är som en ny värld för trollet och det måste vara skönt att få återgå till en plats man känner sig hemma och där man känner igen sig och är trygg. Det ökar självförtroendet att förstå och behärska situationerna.
Jag fick idag testa att tömköra Maya och en stund gick det ganska bra:
Sen var det en stund när förrvirringen var ganska stor:
Men då har man något att jobba på!
Danica försökte jag tömköra lite på banan i grimma och med gjorden och hon var direkt med på vad som var på g och var därför superpigg men efter att ha gått runt inne bland träden lugnade hon ner sig och innan vi slutade gick hon jättefint på volter och svängar så det var jätteroligt att se vad man hade snappat upp på träningen.
Ridningen går bara framåt nu känns det som. Hon har lagt på sig rejält nu och börjat muskla på sig fint, både på ruman, framdelen och halsen. Longeringen och klätterpromenaderna har gett superresultat och i förrgår red jag henne för första gången med ett stöd på yttertygeln på en volt och hon svarade på tempoväxlingar både framåt och bakåt samt halvhalter, allt på kort tygel, utan att bli stressad. Hon bara tuggade på bettet och gick med öronen vinklade bakåt med full koncentration på vad jag sa, det var fantastiskt, hon är så duktig min lilla tös!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar