Jag har ett dräktigt sto..!

Fick jag en hjärtattack? Nästan. Det var åtminstone allt som stod i ett sms som jag precis fick. Jag ringde genast upp och nu vet jag att det bara var Kinnas idé om ett helkul skämt. Men hon hade faktiskt en anledning, det är dags för alla orienterare att hitta ut från sina iden och dyka upp på de mest otroliga ställen. Nu på eftermiddagen hade en hel grupp poppat upp bakom ligghallen och hästarna hade varit minst sagt oroliga så Kinna pratade med dem och sa att det fanns ett dräktigt sto i hagen som kunde kasta sitt föl om hon blev oroad, omständigheterna försvann bara i sms:et. Puh. Jag har fortfarande en puls uppe i turbo.

Idag har vi varit på hööks och granngården så jag passade på att köpa ett tredelat bett till Danica istället och hon verkade tycka om det så nu ger vi det en chans, hoppas att det inte är lika stumt som det raka. Longeringen fortsätter och med Kinnas hjälp har trollet blivit jätteduktig! Så idag var andra gången jag kunde rida medan Kinna longerar. Det är bra för Danica får gå själv utan min påverkan och hitta sin balans och bära upp sig på volt med mig på ryggen utan att springa iväg när det blir jobbigt. Hon sköter det jättebra och varje dag känns det som att hon förstår lite mer. Det är en grymt konstig känsla att rida utan att ha någon egentlig kontroll då jag varken får ha stigbyglar eller tyglar, mutter, men det är jättenyttigt. Träningsvärken är ett faktum men också insikten att i princip all balans kommer från fötterna och händerna och det känns ganska surt med tanke på att man eftersträvar att rida med sätet, så det är inte bara Danica som behöver bygga nya muskler och lära om, vi är två i den båten!

Jag har fått rida Save några gånger med och det är naturligtvis en enorm skillnad att sitta på en mjuk och välskolad häst som bär upp sig i alla gångarter och jag blir så inspirerad av tanken på att det kommer vara Danica i framtiden. Här är en kort film från hur långt vi själva kommit: skritt, halt, volt och flytta från skänkeln är det som tragglas i hagen om och om igen. Men jag vet att utan en bra grundutbildning kan man inte rida i någon som helst samling så sommaren ser ut att fortsätta i samma spår, men när man märker hur stora framsteg hon ändå gör på kort tid och hur mycket hon anstränger sig för att förstå så känns det bara kul.