Danicas mage har blivit rund som en tunna och hon ser ut att ha växt flera centimeter i mankhöjd. Det finns inget kvar av den lilla spetan som jag försökte mata med olja i vintras och även i temperamentet har hon tuffat till sig rejält. Der märks att hon har mått jättebra av miljöombytet och hon trivs mycket bättre i sin nya flock. Man ser nästan aldrig trollet utan Save bredvid och de är jättesnälla mot varandra. Kinna longerar dem tillsammans ibland och de travar snällt efter varandra och byter varv samtidigt som två små cirkushästar.
Motionen i hagen har också gjort att inte bara magen växt på min lilla dam, man ser inte längre att hon är ett varmblod utan hon ser ut som vilket litet halvblod som helst. Vi brukar skoja om att Kinna omvandlar alla hästar till toverianska halvblod, det är bara lite olika storlek på dem.
Majas mamma Muffins har kommit hem till Toveryd så nu går det två mini-toverianska halvblod, ett fullt t. halvblod och så trollet i hagarna. Innan Muffins så hade Danica faktiskt ledarrollen i flocken men ingen sätter sig upp mot Muffins. Jag har aldrig hört eller sett en häst bete sig på det sättet, hon skriker högt och gällt samtidigt som hon stampar med helt raka framben, sparkar bakut på stället och bockar om vartannat. Om man vill ha lugn och ro så gör man som Muffins säger.
För att shettisarna inte ska få i sig för mycket gräs går flocken uppdelad en hel del nu och de stora pållarna får beta av hagarna innan shettisarna får gå i samma men de stunder de är alla fyra går de jättebra ihop. Med det nya självförtroendet som trollet fått i sin flock är det kanske inte så förvånande att hon också blivit mer kavat i hanteringen. Hon är fortfarande gudasnäll men man får vara mer bestämd. Därför ska vi idag ha lite träning med repgrimman igen, det var ett tag sedan nu och återställa de gränser som var helt självklara innan.
Träningen har annars mest fokuserats på klätterpromenader i granskogen, longering, tömkörning och lätt dressyr på banan. Danica har fått jättefina ryggmuskler, en kanonrund rumpa och halsmuskler som jag inte vet vad jag ska göra med, jag blir så glad varje dag jag ser henne och ser hur fin hon blivit och hur glad hon verkar vara. Jag har dock missat de kvällsrace som hon tydligen kör igång med varje kväll då hon får hela marken att skaka och galloperar som en dåre runt i hagen och bockar och lever rövare. Men jag har sett bromsspåren..!
Igår var jag och Kinna ute och red och vi hamnade borta vid granngården efter en ridtur i skogen. Vi passade på att utnyttja deras dressyrbana ett slag och trots att Danica var spänd efter alla hästar, parasoller, ylande hundar och hästar som lastades ur transporter som vi gått förbi på gårdsplanen lugnade hon snabbt ner sig och hon gjorde hörnpasseringar, lättare sidvärtsrörelser och volter jättefint. Det gick också kanon att trava ett varv och sedan göra halt och tvärtom så träningen är väldigt kul för tillfället när man känner att hon gör så stora framsteg.
En sak som inte går så bra är när den hemska gula svampen kommer fram och med den den fruktade sprayflaskan med myggmedel. Varje dag går det ett par minuter till att övertyga trollet om att varken svampen eller flaska kommer äta upp bruna hästar som inte är på sin vakt och varje dag är det med ett misstänksamt frust som fröken tillslut står still på helspänn och stirrar på svampen som ska gå över hela kroppen. Jag förstår inte varför hon tycker att den är så mycket värre än en borste och man kan tycka att en månads daglig dust med en gul klump borde övertygat henne om att den inte är vidare dödlig men uppenbarligen inte. Vi får se om hon lyckats överkomma sin svamprädsla innan sommaren är över och den sista bromsen förhoppningsvis gasats ihjäl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar