Vopsiedaisy

Idag möttes jag av den trevliga synen mindre svullet ben och tempen var fortfarande låg när jag kom upp till stallet, det går åt rätt håll! Lutar åt att hon måste snubblat till och vrickat sig rejält i hagen under natten i och med att svullnaden sjunker allt mer. Hon är inte nämnvärt varm i benet heller och hon har fortfarande ingen puls. Men det där med att hålla sig lugn i hagen när benet är svullet.. det är ingenting som faller trollet i smaken kan jag avslöja. Kinna berättade att Danica igår hade gjort två superrace i hagen under kvällsfodringen, först hade hon kommit i full karriär rakt in i ligghallen när Kinna kom ner och bromsat ungefär 20 cm från väggen, det är iofs inget ovanligt, hon är inte så haj på avståndsbedömning min lilla tös. Men när det står mat framdukat brukar hon vara som en filbunke och inte ha ögon för någonting annat så Kinna la ut en tuss hö på marken för att hon skulle ha något att pyssla med medan hon gjorde i ordning resten av de kulinariska läckerheterna, men efter två tuggor hade trollet dragit rakt in i ligghallen, kutat runt och ut igen för att satsa rakt fram och sedan ge sig på att vända på en femöring. Problemet med Danica är att när hon är framme vid vändpunkten med frambenen så är bakänden fortfarande 7 meter för långt bak och sladdar så när hon kastade sig runt gick hon nästan omkull, men runt kom hon och in i ligghallen igen. Efter det kände hon att det var dags att äta. Blir man förvånad över att hästen vrickar sig i hagen?
Det känns som att hon har två sidor, som Dr Jekyll och Mr Hide. Hon kan stå helt lugnt och beta med de andra hästarna och på en sekund dra upp huvudet och skjuta iväg som en kanonkula, helt oprovocerat. Det är inte utan att man undrar vad som pågår i det där lilla huvudet. Efter en vända runt hagen återgår hon till att ställa sig och beta igen och de andra hästarna står bara och tittar på henne som att hon inte vore riktigt klok, jag förstår dem.

Nu när kylan börjar komma blir hon mer och mer energisk också och det där med vintervila får jag nog släppa helt. Förra vintern var hon också ett litet energipaket och de flesta dagarna var hon så pigg att hon inte visste vart hon skulle göra av sig själv. Men när hon får en stunds aktivering varje dag brukar hon hålla sig på mattan. Det är inte nödvändigtvis två timmars farande i full fart på galoppbanan som behövs men det räcker med en halvtimme i repgrimman eller en stund på banan, det viktiga är att hon får tänka lite och använda huvudet, då är hon en mycket lugnare och mer tillfreds dam.

Idag tömkörde jag lite, min andning tillåter inte att jag går i backar ute i skogen men vi följde vägen bort till brevlådorna och tillbaka som uppvärmning och trollet satte upp tempot kan jag säga. Efter en vecka då först min lunginflammation och sedan hennes svullna ben hindrat några former av aktivering var det en pigg dam och taktade i tömmarna. Men efter en kvarts framskrittning gick vi in på banan och efter ytterligare fem minuter började hon lyssna riktigt fint. Vi tränade lite bakdelsvändningar och en del mjukgörande arbete på åttan och jag avslutade när hon började arbeta och söka stöd. När hon då fick lång töm gick hon en stund med riktigt fin egen bärighet och såg så stolt ut så. När jag sedan släppte henne i hagen strosade hon i sakta mak bort till de andra och slickade sig om munnen så hjärngympa verkar verkligen vara nyckeln för att minska skaderisken för damen utan någon form av självbevarelsedrift..