Så är det bara ett långsamt farväl.
Lyra rullade idag iväg till sin nya familj i Värmland. Jag är övertygad om att de kommer ge henne ett fortsatt bra liv och ta mycket väl hand om henne. Hon kommer alltid vara en del av mig och för de år hon gett mig kommer hon alltid att vara älskad, saknad och ihågkommen. Tack för allt min fina Lyra och all världens lycka önskar jag dig min vän.
söndag 8 april 2012
torsdag 15 mars 2012
Zon 1
Liksom i alla övningar med tryck är det viktigt att växla och jobba från båda sidor av hästen samt att lägga på trycket långsamt för att ge hästen en chans att reagera på så litet tryck som möjligt och att ge efter så fort och snabbt man kan.
Back:
Man kan jobba med back i denna zon genom att lägga handen kring nosryggen på hästen med tummen på ena sidan och pekfingret på andra. Trycket läggs sedan med handflatan precis över nosryggen medan man står på ena sidan av hästen. Om hästen inte reagerar kan man gunga huvudet sakta fram och tillbaka då det får hästen att komma lite ur balans och då underlättar det för hästen att röra på fötterna. Så fort hästen ger en respons genom att lägga tyngden bakåt eller ta ett steg bakåt släpper man på trycket. Efterhand kan man sedan öka antalet steg.
Man kan även backa hästen genom att lägga ett tryck i grimman i knuten under hästens haka rakt bakåt.
Fram:
Lägg ett tryck i grimman i knuten under hästens haka rakt framåt. Ta gärna ett steg bakåt från hästen samtidigt så att hästen förstår vilken riktning du vill att den rör sig i. Börja med ett steg i taget och stanna och ge eftergift efter varje steg. När hästen med lätthet följer trycket i grimman kan man testa att istället lägga handen under hästens haka och på då sätt föra huvudet mot sig. Luta dig bakåt alternativt ta ett steg bakåt från hästen. Länger hästen enbart på halsen så vänta ut den och rör huvudet lite från sida till sida. Tänk dock på att inte tvinga fram hästen genom ett grepp och huvudet på den, det ska vara hästens val att följa med dig och rörelsen. Kastar hästen med huvudet är den inte mogen än, gå tillbaka och jobba mer med grimman och med att stryka hästen över huvudet.
Ner:
Ta tag i knuten under hakan på hästens grimma och lägg ett tryck rakt neråt, ge efter så fort hästen sänker det minsta. Efterhand kan man be hästen sänka huvudet längre och längre tills dess att den nuddar marken med nosen och även att hålla kvar huvudet i den positionen.
Det är en väldigt nyttig övning för hästar med mycket energi alternativt nervösa hästar då de parasympatiska nervimpulserna i det autonoma nervsystemet aktiveras hos hästen i denna ställning. De impulserna stimulerar salivutsöndring och matsmältningssytemet samt hjärtfrekvensen och blodtrycket sjunker, hästen blir alltså lugnare. Motsatsen till detta är det sympatiska nervimpulserna som istället höjer blodtryck och hjärtfrekvensen, alarmfunktionerna slås på och hästen är beredd på flykt. Man kan se det hos hästar i hagen, så fort något är på gång höjer alla hästar huvudet och bakbenen flyttas in under kroppen, hästen är beredd på att fly. En lugn häst har huvudet under mankhöjd och tyngdpunkten ligger på frambenen.
Upp:
Lägg tryck på båda sidorna av kotorna på halsen och ge släpp så fort hästen höjer huvudet.
Höger/Vänster:
Stå i höjd med hästens manke och lägg en hand på hästens mankam. Ta tag i ena sidan av grimman vid knuten ovanför näsborren och för grimman rakt utåt mot dig själv. Ge efter så fort hästen böjer sig mot dig. Gör hästen motstånd så vibrerar lite lätt i grimman, stå inte och segdra. Ju snabbare och lättare hästen ger efter för trycket detso längre kan du be den böja och ju längre tid kan man be den hålla kvar huvudet. Tillslut kan man be hästen hålla kvar huvudet vid sin bog tills dess att man flyttar tillbaka det, inom rimliga gränser då naturligtvis. Att det ska ligga en hand mot hästen är för att signalera att hästen fortfarande ska stå still och enbart böja halsen. Det är den första början till att lära hästen "one rein stop" som sedan kommer i ridningen. Repetera från båda sidorna.
Vad innebär tryck
Hästen är av naturen ett mottrycksdjur vilket innebär att den kommer svara på ett tryck genom att trycka tillbaka. När man jobbar med tryck vill man lära hästen att gå undan för tryck istället. Då detta strider mot vad hästen instinktivt vill göra är det viktigt att man jobbar sakta och metodiskt och bara ber om ett steg i taget i början och är väldigt, väldigt noga med eftergiften.
Det är väldigt nyttigt att jobba med tryck då det ligger till grund för en fungerande kommunikation inom ridningen där man jobbar mycket med tryck av olika slag, det lär även hästen att inte få panik om den fastnar utan försöker tänka och lösa problemet, den för en ökad kroppsmedvetenhet och man får själv en förståelse för hur hästen förflyttar sin kropp.
När en häst flyttar sig undan tryck från en annan häst kan man grovt säga att den sjunker i rang jämfört med den andra hästen. Det gör att varje gång man flyttar hästen eller ber den gå undan för tryck så är man dominant mot hästen. Den kan svara genom att gå undan för trycket eller trycka emot. Det senare bör undvikas så långt man kan då det slutar med att man står en kraftmätning med hästen, en kamp man aldrig kan vinna. För att undvika det så bör man tänka på att hästen är förberedd för uppgiften, att den är van att man klappar den på hela kroppen, att den är lugn när man börjar och att man undviker att lägga ett statiskt tryck mot hästen då det är lättare att pressa emot ett statiskt tryck. Försök istället att lägga ett pulserande tryck och om hästen verkligen hänger emot kan man även lägga till ett ljud, smacka eller slå änden av repet mot dig själv.
Jag kommer gå igenom de olika övningarna och vad man bör tänka på i dem mer noggrant framöver men nu tänkte jag gå över till att skriva lite mer om de fem zoner som man ofta delar in hästen i när man jobbar med tryck.
De fem zonerna är:
- zon 1: hästens huvud
- zon 2: hästens hals fram till bogbladet
-zon 3: från bogbladet till virveln vid bakbenen
- zon 4: hästens rumpa
- zon 5: hästens svans
Man kan be hästen röra sig i sex olika riktningar från alla zoner! Man ber den flytta framåt, bakåt, höger, vänster, uppåt och neråt. Det är det grundläggande och från detta kan man kombinera de olika riktningarna och de olika zonerna och skapa komplicerade rörelsemönster som piaff, passae, sidvärtsrörelser etc. Innan dess måste hästen dock förstå vad man menar och med lätthet ge efter för tryck.
Det är också viktigt att alltid jobba med övningarna lika mycket från båda sidor av hästen då hästen inte har någon koppling mellan höger och vänster hjärnhalva. Det gör att även om du lägger en halvtimme på att få hästen att backa från höger sida (vilket jag i och för sig hoppas att man inte gör för då får man nog fundera över hur man ber hästen flytta sig etc) så kommer den ändå inte förstå när du ber den backa från vänster sida, det är helt nytt för hästen igen.
Vid inlärning kan vikten av rätt timing med eftergiften inte betonas nog. Ju snabbare eftergiften kommer vid rätt respons från hästen, desto snabbare och enklare lär den sig och du har själv underlättat för hästen att göra rätt. Börja även som sagt alltid med att be om minimal respons i början, det räcker att hästen tänker åt rätt håll för att den är värd eftergift. Ett exempel från när man lär hästen backa: Du lägger handen mot hästens nosrygg och lägger på ett svagt tryck, du känner då hur hästen väger tillbaka lite och lägger tyngden på bakbenen, ge en eftergift. Hästen tänker bakåt istället för att trycka emot handen eller gå åt sidorna, den är på rätt väg. Gör om det och snart kommer hästen ta ett steg bakåt. Man fortsätter sedan sakta, sakta att bygga på detta tills dess att hästen svarar på enbart psykiskt tryck och man kan flytta den flera steg i taget.
Det är också viktigt att komma ihåg att hästen alltid ger vad den tycker är rätt respons på ett tryck från oss. Den kanske inte gör som vi vill men då får man fråga sig hur man la trycket, hur hästen uppfattade det och varför den inte reagerade på rätt sätt. En häst är aldrig "dum" med mening. I hästens ögon gör hästen alltid rätt, det enda som man kan ändra är hur man ställer frågan i en sådan situation. Var noga med att göra det lätt för hästen att göra rätt och var tydlig med vad det är du vill att den ska göra. Se resultatet som information och som en möjlighet att lära sig mer och var flexibel.
Framöver kommer en genomgång av övningar man kan göra i varje zon.
Det är väldigt nyttigt att jobba med tryck då det ligger till grund för en fungerande kommunikation inom ridningen där man jobbar mycket med tryck av olika slag, det lär även hästen att inte få panik om den fastnar utan försöker tänka och lösa problemet, den för en ökad kroppsmedvetenhet och man får själv en förståelse för hur hästen förflyttar sin kropp.
När en häst flyttar sig undan tryck från en annan häst kan man grovt säga att den sjunker i rang jämfört med den andra hästen. Det gör att varje gång man flyttar hästen eller ber den gå undan för tryck så är man dominant mot hästen. Den kan svara genom att gå undan för trycket eller trycka emot. Det senare bör undvikas så långt man kan då det slutar med att man står en kraftmätning med hästen, en kamp man aldrig kan vinna. För att undvika det så bör man tänka på att hästen är förberedd för uppgiften, att den är van att man klappar den på hela kroppen, att den är lugn när man börjar och att man undviker att lägga ett statiskt tryck mot hästen då det är lättare att pressa emot ett statiskt tryck. Försök istället att lägga ett pulserande tryck och om hästen verkligen hänger emot kan man även lägga till ett ljud, smacka eller slå änden av repet mot dig själv.
.JPG) |
| Att hästen går undan för tryck är bra när man vill lära den att flytta från skänkeln |
Jag kommer gå igenom de olika övningarna och vad man bör tänka på i dem mer noggrant framöver men nu tänkte jag gå över till att skriva lite mer om de fem zoner som man ofta delar in hästen i när man jobbar med tryck.
De fem zonerna är:
- zon 1: hästens huvud
- zon 2: hästens hals fram till bogbladet
-zon 3: från bogbladet till virveln vid bakbenen
- zon 4: hästens rumpa
- zon 5: hästens svans
Man kan be hästen röra sig i sex olika riktningar från alla zoner! Man ber den flytta framåt, bakåt, höger, vänster, uppåt och neråt. Det är det grundläggande och från detta kan man kombinera de olika riktningarna och de olika zonerna och skapa komplicerade rörelsemönster som piaff, passae, sidvärtsrörelser etc. Innan dess måste hästen dock förstå vad man menar och med lätthet ge efter för tryck.
Det är också viktigt att alltid jobba med övningarna lika mycket från båda sidor av hästen då hästen inte har någon koppling mellan höger och vänster hjärnhalva. Det gör att även om du lägger en halvtimme på att få hästen att backa från höger sida (vilket jag i och för sig hoppas att man inte gör för då får man nog fundera över hur man ber hästen flytta sig etc) så kommer den ändå inte förstå när du ber den backa från vänster sida, det är helt nytt för hästen igen.
Vid inlärning kan vikten av rätt timing med eftergiften inte betonas nog. Ju snabbare eftergiften kommer vid rätt respons från hästen, desto snabbare och enklare lär den sig och du har själv underlättat för hästen att göra rätt. Börja även som sagt alltid med att be om minimal respons i början, det räcker att hästen tänker åt rätt håll för att den är värd eftergift. Ett exempel från när man lär hästen backa: Du lägger handen mot hästens nosrygg och lägger på ett svagt tryck, du känner då hur hästen väger tillbaka lite och lägger tyngden på bakbenen, ge en eftergift. Hästen tänker bakåt istället för att trycka emot handen eller gå åt sidorna, den är på rätt väg. Gör om det och snart kommer hästen ta ett steg bakåt. Man fortsätter sedan sakta, sakta att bygga på detta tills dess att hästen svarar på enbart psykiskt tryck och man kan flytta den flera steg i taget.
Det är också viktigt att komma ihåg att hästen alltid ger vad den tycker är rätt respons på ett tryck från oss. Den kanske inte gör som vi vill men då får man fråga sig hur man la trycket, hur hästen uppfattade det och varför den inte reagerade på rätt sätt. En häst är aldrig "dum" med mening. I hästens ögon gör hästen alltid rätt, det enda som man kan ändra är hur man ställer frågan i en sådan situation. Var noga med att göra det lätt för hästen att göra rätt och var tydlig med vad det är du vill att den ska göra. Se resultatet som information och som en möjlighet att lära sig mer och var flexibel.
Framöver kommer en genomgång av övningar man kan göra i varje zon.
onsdag 14 mars 2012
Skogslek
Mitt inne i tentaperiod är jag och mitt inne i hagen är Lyra. Landet ligger ganska lugnt för oss nu och vi har inte hunnit träna särskilt mycket. Men idag var jag uppe tidigt på morgonen och tog ett pass i repgrimman. Vi började i rundcorallen men jag kände att hon var väldigt med mig och jag ville testa lite ledövningar så vi gav oss ut i skogen istället för att få lite mer yta att röra oss på. Lyra var otroligt lyhörd och lyssnade kanon. Jag kunde leda henne i långt rep i skritt och trav utan att hon kom nära och hon stannade direkt med mig. Vi travade uppför några backar och stannade på toppen, dels för att få en balans i energin och dels för att jag skulle hämta andan. Vi testade även att gå när Lyra gick framför och jag i höjd med hennes bakben/svans och även vid bogen. Jag testade att backa när jag stod vid bogen och trampade bakåt för att se om hon härmade min rörelse. Lyra var verkligen fokuserad och inte en enda, inte en enda(!) gång stressade hon upp sig, hon försökte inte ens äta från marken.
Det är samma känsla som jag hade innan jag lade NH lite på hyllan, ju mer jag jobbar med NH desto mer öppen blir hon för mina signaler. När jag slutade var det för att jag kände mig "nöjd", eller jag tyckte att vi hade en såpass bra kommunikation att vi kunde gå vidare till ridningen men med facit i hand var vi inte mogna för det. Eller mogna och mogna. Jag kan ju spänna in henne och köpa ett skarpt bett så är det inga problem men när man väl känt känslan av att rida en häst som lyssnar mer på tanken och har alla kanaler öppna för att ta emot signaler så är det en ganska skrämmande känsla att sitta på samma häst och inte nå fram. Det känns helt dött och okontrollerat och jag upplever henne som stressad och avstängd.
Jag vill verkligen prioritera våran relation och att vi hela tiden utbyter information med varandra och ju mer jag jobbar med henne från marken desto mer märker jag att hon vill kommunicera med mig och då är det så vi kommer jobba. Dessutom känns ridningen som en ganska liten grej när man inser hur mycket man faktiskt har att jobba med från backen.
Ett tag framöver kommer vi jobba enbart med repgrimma och sen kommer jag tömköra henne men jag vill inte göra det innan jag känner att vi kan göra det i grimma. Sedan ska vi kunna tömköra i skogen med enbart grimma, promenera i skogen med halsring, rida med grimma i hagen, rida med grimma i skogen och tillslut i halsring. På ett sätt känns det faktiskt tryggare att rida med grimma då jag vet att om det skulle kännas spänt eller att vi hamnar i en svår situation så har man alltid repgrimman och repet med sig så att jag kan sitta av och jobba med det direkt istället för att stå där med två korta tyglar som fäster in i ett bett som ligger an på hästens känsligaste del på kroppen.
Det är lite tråkigt att jag inte har någon kamera så att jag kan lägga ut mer bilder och filmer på vad vi håller på med men det får gå ändå. Imorgon ska vi vara i rundcorallen och jag tänkte träna lite tryckövningar med henne med fysiskt tryck. Tänkte känna igenom alla fem zoner på henne för att se vilka som fungerar bra och vilka som leder till mer protester så att jag vet vad vi behöver jobba mer med.
Jag tror att zon 2 och 3 kommer vara svårast men jag kanske kommer hem imorgon kväll med en helt annan uppfattning, den som lever får se, jag återkommer.
Det är samma känsla som jag hade innan jag lade NH lite på hyllan, ju mer jag jobbar med NH desto mer öppen blir hon för mina signaler. När jag slutade var det för att jag kände mig "nöjd", eller jag tyckte att vi hade en såpass bra kommunikation att vi kunde gå vidare till ridningen men med facit i hand var vi inte mogna för det. Eller mogna och mogna. Jag kan ju spänna in henne och köpa ett skarpt bett så är det inga problem men när man väl känt känslan av att rida en häst som lyssnar mer på tanken och har alla kanaler öppna för att ta emot signaler så är det en ganska skrämmande känsla att sitta på samma häst och inte nå fram. Det känns helt dött och okontrollerat och jag upplever henne som stressad och avstängd.
Jag vill verkligen prioritera våran relation och att vi hela tiden utbyter information med varandra och ju mer jag jobbar med henne från marken desto mer märker jag att hon vill kommunicera med mig och då är det så vi kommer jobba. Dessutom känns ridningen som en ganska liten grej när man inser hur mycket man faktiskt har att jobba med från backen.
Ett tag framöver kommer vi jobba enbart med repgrimma och sen kommer jag tömköra henne men jag vill inte göra det innan jag känner att vi kan göra det i grimma. Sedan ska vi kunna tömköra i skogen med enbart grimma, promenera i skogen med halsring, rida med grimma i hagen, rida med grimma i skogen och tillslut i halsring. På ett sätt känns det faktiskt tryggare att rida med grimma då jag vet att om det skulle kännas spänt eller att vi hamnar i en svår situation så har man alltid repgrimman och repet med sig så att jag kan sitta av och jobba med det direkt istället för att stå där med två korta tyglar som fäster in i ett bett som ligger an på hästens känsligaste del på kroppen.
Det är lite tråkigt att jag inte har någon kamera så att jag kan lägga ut mer bilder och filmer på vad vi håller på med men det får gå ändå. Imorgon ska vi vara i rundcorallen och jag tänkte träna lite tryckövningar med henne med fysiskt tryck. Tänkte känna igenom alla fem zoner på henne för att se vilka som fungerar bra och vilka som leder till mer protester så att jag vet vad vi behöver jobba mer med.
 |
| En schematisk bild över hästens zoner, jag kommer återkomma med ett inlägg om dessa. |
fredag 9 mars 2012
Extra inslag
Jag tänkte försöka piffa upp bloggen lite för jag kan tänka mig att det inte alltid är superkul att bara läsa om hur många steg lyra backat i repet idag eller vilken runda vi red i skogen. Jag har hittat en superbra sida på nätet med artiklar som handlar om NH och tänkte läsa igenom alla dessa. Jag kommer sedan lägga ut en länk till artiklarna en efter en och skriva lite egna tankar och funderingar kring dem. Jag funderar även på att skriva lite mer om hästhållning och hästhantering i allmänhet och när min DVD-box med NH filmer anländer kommer jag även recensera dessa lite smått. Naturligtvis kommer jag inte kunna hålla mig från att skriva om Lyra också mellan varven, det kommer man inte ifrån!
Jag hittade artiklarna på Sven Forsströms hemsida och man kan ladda ner alla där i pdf format eller köpa dem för 60 kronor styck. Den första artikeln jag läste var onekligen ganska sorglig. Den handlar om Irma. Det var ett halvblodssto som Forsström först kom i kontakt med för lastträning och som han efter en tid och många om och men tog över ansvaret för. Irma var redan innan ganska speciell att hantera men på Forsströms gård la han ner mycket tid på henne och sakta men säkert gjorde hon framsteg och fick ett större självförtroende. Dock ville Irmas ägare att hon skulle bli behandlad med två olika så kallade naturläkemedel i två omgångar och dessa påverkade Irma, den sista gången på ett riktigt drastiskt sätt och det slutade med att ägaren tog hem Irma igen och man får inte veta hur det gick efter det.
Jag blev riktigt berörd för det visar så tydligt att alla hästar kan med mycket tid och tålamod utvecklas och bli trygga i sig själva och i sin omgivning. Men det är alltför ofta som det är där problemen kommer upp. Tid. Tålamod. Vi människor har så lätt för att ta till olika genvägar när vi inte tycker att framstegen kommer snabbt nog och som i Irmas fall kan det gå riktigt illa då.
Jag satt själv och funderade på att köpa kamomill till Lyra senast idag då det ska ha en lugnande inverkan hästen.
Det är så lätt att gå i den fällan. Hästar följer inte samma schema som vi gör. De lever i nuet och reflekterar inte om dagens träningspass gick bättre än gårdagens. De funderar inte heller på hur mycket längre de måste springa, hur mycket högre de måste hoppa eller hur mycket smidigare de måste vara idag för att vara i toppform till tävlingen nästa vecka.
De speglar sina känslor, sin omgivning och sin ägare/skötare utan att dölja vad de känner. Sedan kan man alltid fråga sig varför hästen gör som den gör, men det är också de underliggande problemen som man måste lägga fokus på då. Där hjälper aldrig några genvägar.
Läs hela sagan om Irma här:
http://www.equerry.se/Artiklar/sagan-om-irma_2219.html
Jag hittade artiklarna på Sven Forsströms hemsida och man kan ladda ner alla där i pdf format eller köpa dem för 60 kronor styck. Den första artikeln jag läste var onekligen ganska sorglig. Den handlar om Irma. Det var ett halvblodssto som Forsström först kom i kontakt med för lastträning och som han efter en tid och många om och men tog över ansvaret för. Irma var redan innan ganska speciell att hantera men på Forsströms gård la han ner mycket tid på henne och sakta men säkert gjorde hon framsteg och fick ett större självförtroende. Dock ville Irmas ägare att hon skulle bli behandlad med två olika så kallade naturläkemedel i två omgångar och dessa påverkade Irma, den sista gången på ett riktigt drastiskt sätt och det slutade med att ägaren tog hem Irma igen och man får inte veta hur det gick efter det.
Jag blev riktigt berörd för det visar så tydligt att alla hästar kan med mycket tid och tålamod utvecklas och bli trygga i sig själva och i sin omgivning. Men det är alltför ofta som det är där problemen kommer upp. Tid. Tålamod. Vi människor har så lätt för att ta till olika genvägar när vi inte tycker att framstegen kommer snabbt nog och som i Irmas fall kan det gå riktigt illa då.
Jag satt själv och funderade på att köpa kamomill till Lyra senast idag då det ska ha en lugnande inverkan hästen.
Det är så lätt att gå i den fällan. Hästar följer inte samma schema som vi gör. De lever i nuet och reflekterar inte om dagens träningspass gick bättre än gårdagens. De funderar inte heller på hur mycket längre de måste springa, hur mycket högre de måste hoppa eller hur mycket smidigare de måste vara idag för att vara i toppform till tävlingen nästa vecka.
De speglar sina känslor, sin omgivning och sin ägare/skötare utan att dölja vad de känner. Sedan kan man alltid fråga sig varför hästen gör som den gör, men det är också de underliggande problemen som man måste lägga fokus på då. Där hjälper aldrig några genvägar.
Läs hela sagan om Irma här:
http://www.equerry.se/Artiklar/sagan-om-irma_2219.html
onsdag 7 mars 2012
Sidepass
Det blåste i dalen idag kan jag säga, granarna var bara hälften så höga som de brukar vid vissa vindbyar. Eller okej, nu överdriver jag lite, men blåsigt var det. Lyra övergav hästarna och tuppluren och kom och mötte mig vid grinden när jag kom. Efter att ha nosat lite och hälsat gick hon tillbaka och återgick till att sova. Jag högg tag i mockningen och efter det borstade jag av henne och så gick vi upp i rundcorallen.
Vi började med Följa John och jag stämde av så att hon var med mig. Hon var lite spänd och kikade en hel del över staketet men följde ändå med i alla rörelser och svängar. Back gick riktigt bra, jag kunde nu stå någon meter ifrån henne och backa henne ett par steg, det är skönt då hon annars kan vara lite motvillig att backa men jag har envisats med det ett tag och det känns som att det har lossnat lite. Hon är annars en häst som gärna hoppar upp och sätter sig i knäet om man tillåter henne så jag tycker det är viktigt att träna på back och fram igen för att kunna justera hennes avstånd till mig. Det gick även väldigt bra att sänka huvudet och hon flexade bra med halsen också.
Jag hade med spöet upp till corallen också för jag tänkte att vi skulle träna på sidepass men det är som att hon tycker att jag blir för hotfull när jag använder spöet, för stor på något sätt och hon blir spänd och ger mig för mycket rörelse på väldigt små kommandon. Så jag la ifrån mig spöet igen och backade ett par steg och tränade gick sen igenom flytta fram- och bakdel utan fysiskt tryck åt båda varven innan vi gick tillbaka till staketet. Då gick det bättre och jag använde istället repet i pulserande rörelser mot bakdelen när det behövdes. Ena hållet gick bättre och i andra fick jag driva rätt rejält ett par gånger och låta repet dunka till henne på rumpan. Innan vi bytte håll fick hon en tankepaus varje gång och efter fyra-fem upprepningar började hon haja vad jag menade och sista gången tog hon något steg åt sidan med både fram- och bakbenen och stannade sedan och tuggade och blinkade som den tok hon är. Jag lät henna vila någon minut där innan jag avslutade. Det var skönt att få något steg åt rätt håll, vi ska fortsätta med det på fredag är planen och kanske tömköra lite med.
.JPG)
Det som jag upplever som svårast när man jobbar med Lyra är att det är svårt att hitta ett "lagom läge" i energinivån. Oftast får man för mycket energi eller ingen alls. Hon har en tendens att inte ta ett steg utan femton när man ber henne flytta på sig och nästa gång får man driva väldigt mycket för att få ett enda. Dock kändes det som att hon hittade en väldigt bra balans i slutet vid sidepassen då jag kunde parera henne så att hon tog ett steg med fram, ett med bak osv tills dess att de kom samtidigt. Det är som vanligt med damen, det tar allt som oftast en stund innan hon kommer ner i varv, lyssnar och börjar förstå. När hon väl slappnar av och känner in hur mycket jag frågar efter tar det inte lång tid innan hon förstår och gör rätt, men sträckan för att komma till arbete är fortfarande lite för lång. Men jag hoppas att ju mer vi jobbar med NH desto lättare kommer hon ha att slappna av.
Vi började med Följa John och jag stämde av så att hon var med mig. Hon var lite spänd och kikade en hel del över staketet men följde ändå med i alla rörelser och svängar. Back gick riktigt bra, jag kunde nu stå någon meter ifrån henne och backa henne ett par steg, det är skönt då hon annars kan vara lite motvillig att backa men jag har envisats med det ett tag och det känns som att det har lossnat lite. Hon är annars en häst som gärna hoppar upp och sätter sig i knäet om man tillåter henne så jag tycker det är viktigt att träna på back och fram igen för att kunna justera hennes avstånd till mig. Det gick även väldigt bra att sänka huvudet och hon flexade bra med halsen också.
Jag hade med spöet upp till corallen också för jag tänkte att vi skulle träna på sidepass men det är som att hon tycker att jag blir för hotfull när jag använder spöet, för stor på något sätt och hon blir spänd och ger mig för mycket rörelse på väldigt små kommandon. Så jag la ifrån mig spöet igen och backade ett par steg och tränade gick sen igenom flytta fram- och bakdel utan fysiskt tryck åt båda varven innan vi gick tillbaka till staketet. Då gick det bättre och jag använde istället repet i pulserande rörelser mot bakdelen när det behövdes. Ena hållet gick bättre och i andra fick jag driva rätt rejält ett par gånger och låta repet dunka till henne på rumpan. Innan vi bytte håll fick hon en tankepaus varje gång och efter fyra-fem upprepningar började hon haja vad jag menade och sista gången tog hon något steg åt sidan med både fram- och bakbenen och stannade sedan och tuggade och blinkade som den tok hon är. Jag lät henna vila någon minut där innan jag avslutade. Det var skönt att få något steg åt rätt håll, vi ska fortsätta med det på fredag är planen och kanske tömköra lite med.
.JPG)
Det som jag upplever som svårast när man jobbar med Lyra är att det är svårt att hitta ett "lagom läge" i energinivån. Oftast får man för mycket energi eller ingen alls. Hon har en tendens att inte ta ett steg utan femton när man ber henne flytta på sig och nästa gång får man driva väldigt mycket för att få ett enda. Dock kändes det som att hon hittade en väldigt bra balans i slutet vid sidepassen då jag kunde parera henne så att hon tog ett steg med fram, ett med bak osv tills dess att de kom samtidigt. Det är som vanligt med damen, det tar allt som oftast en stund innan hon kommer ner i varv, lyssnar och börjar förstå. När hon väl slappnar av och känner in hur mycket jag frågar efter tar det inte lång tid innan hon förstår och gör rätt, men sträckan för att komma till arbete är fortfarande lite för lång. Men jag hoppas att ju mer vi jobbar med NH desto lättare kommer hon ha att slappna av.
tisdag 6 mars 2012
Jag har en plan
Det finns en sak som varit positiv med helgen och alla känslor den rörde upp, jag har verkligen fått gå igenom och reflektera över hur Lyra funkar, hur jag funkar och hur vi funkar tillsammans. Jag är helt på det klara med att hon kanske aldrig kan göra galoppombyten eller hoppa 1 meter men samtidigt är det inte det jag tycker är roligt heller. Jag skulle bara vilja känna att jag kan rida ut på henne själv i 3-4 timmar utan att behöva vara rädd för att behöva promenera 2 av de timmarna. Målet är sedan att komma så långt att vi kan ta ett pass på banan eller i skogen på helt långa tyglar eller alternativt rida i repgrimma i alla gångarter. Men för att lyckas med detta måste hon bli säkrare på sig själv och få lite mer självförtroende och vi måste båda lita mer på varandra.
Men jag har tänkt. Jag har en plan.
Det blir lätt så att jag planerar ridturen när jag cyklar upp och kommer till stallet full av energi och vill göra allt nu, nu, nu, nu! Istället kommer varje pass, varenda dag, att börja med en avstämning i repgrimman med lite enklare övningar. Jag kommer ha sadel eller tömkörningsgjord på henne oavsett så att man efter avstämningen kan avgöra om vi ska lägga ribban på att jobba med enkla övningar, leka med nya saker, gå ut i skogen eller rida en stund. Likaså att jag rider en liten stund på banan innan vi rider i skogen, bara för att veta att hon har fokus på mig.
När övningarna från backen börjar flyta på tänkte jag öka utmaningen med att ta många promenader, korta i början och längre allteftersom och stanna lite här och var och leka med Lyra i naturen så att hon fortsätter lyssna och ha fokus på mig utanför hagen.
De ställen där jag vet att hon blir spänd ska vi också ta oss till och då kan jag i god tid innan hoppa av och gå sista biten bredvid henne så kan vi jobba med de platserna allteftersom. Ju tryggare hon blir där desto tryggare hoppas jag bli på hennes rygg så när jag litar på att hon inte kommer flyga i luften hoppas jag bli så trygg med henne att vi kan rida hela rundor.
Men som sagt, alltid en repgrimma och långt rep med vi ridning och oftast en sadel och träns på vid NH-träning. Det ska inte vara något speciellt med utrustningen utan det är det som kommer sitta på varje gång. I hagen kanske jag inte har tränset under repgrimman utan rider i repgrimma bara, vi får se.
Så är tanken åtminstone och klumpen i magen är nu helt borta. Det måste vara rätt sak att göra när det känns så bra i magen jämfört med det förra beslutet som gjorde så ont. Det är skönt att Kinna har överseende med mig och är lika intresserad av hanteringen av hästar som jag för det hade varit pressande att ha Lyra i ett enormt stall med många tävlingsinriktade människor. Jag kan tänka mig att 95 % av hästvärlden tycker det är helkonstigt att ha en häst och betala för den varje månad och en kanske lägga 6 dagar i veckan utan ridning, men det känns bra för att jag vet att Lyra trivs med det. Att se att hon mår bra och att hon kommer fram och hälsar varje gång hon ser mig och självmant stoppar ner huvudet i grimman, det gör mig glad. När saker går över styr och hon blir stressad och orolig och jag inte vet hur jag ska hantera situationen blir vi båda väldigt frustrerade men jag hoppas verkligen att bara jag stressar av själv och ändrar om mitt tankesätt till att den enda tidsplan som vi kan följa är hur snabbt Lyra tycker att vi kan gå vidare, då hoppas jag att vi kan komma förbi denna dipp. Det ska ta mig sjutton gå.
Men jag har tänkt. Jag har en plan.
Det blir lätt så att jag planerar ridturen när jag cyklar upp och kommer till stallet full av energi och vill göra allt nu, nu, nu, nu! Istället kommer varje pass, varenda dag, att börja med en avstämning i repgrimman med lite enklare övningar. Jag kommer ha sadel eller tömkörningsgjord på henne oavsett så att man efter avstämningen kan avgöra om vi ska lägga ribban på att jobba med enkla övningar, leka med nya saker, gå ut i skogen eller rida en stund. Likaså att jag rider en liten stund på banan innan vi rider i skogen, bara för att veta att hon har fokus på mig.
När övningarna från backen börjar flyta på tänkte jag öka utmaningen med att ta många promenader, korta i början och längre allteftersom och stanna lite här och var och leka med Lyra i naturen så att hon fortsätter lyssna och ha fokus på mig utanför hagen.
De ställen där jag vet att hon blir spänd ska vi också ta oss till och då kan jag i god tid innan hoppa av och gå sista biten bredvid henne så kan vi jobba med de platserna allteftersom. Ju tryggare hon blir där desto tryggare hoppas jag bli på hennes rygg så när jag litar på att hon inte kommer flyga i luften hoppas jag bli så trygg med henne att vi kan rida hela rundor.
Men som sagt, alltid en repgrimma och långt rep med vi ridning och oftast en sadel och träns på vid NH-träning. Det ska inte vara något speciellt med utrustningen utan det är det som kommer sitta på varje gång. I hagen kanske jag inte har tränset under repgrimman utan rider i repgrimma bara, vi får se.
Så är tanken åtminstone och klumpen i magen är nu helt borta. Det måste vara rätt sak att göra när det känns så bra i magen jämfört med det förra beslutet som gjorde så ont. Det är skönt att Kinna har överseende med mig och är lika intresserad av hanteringen av hästar som jag för det hade varit pressande att ha Lyra i ett enormt stall med många tävlingsinriktade människor. Jag kan tänka mig att 95 % av hästvärlden tycker det är helkonstigt att ha en häst och betala för den varje månad och en kanske lägga 6 dagar i veckan utan ridning, men det känns bra för att jag vet att Lyra trivs med det. Att se att hon mår bra och att hon kommer fram och hälsar varje gång hon ser mig och självmant stoppar ner huvudet i grimman, det gör mig glad. När saker går över styr och hon blir stressad och orolig och jag inte vet hur jag ska hantera situationen blir vi båda väldigt frustrerade men jag hoppas verkligen att bara jag stressar av själv och ändrar om mitt tankesätt till att den enda tidsplan som vi kan följa är hur snabbt Lyra tycker att vi kan gå vidare, då hoppas jag att vi kan komma förbi denna dipp. Det ska ta mig sjutton gå.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)