Sidepass

Det blåste i dalen idag kan jag säga, granarna var bara hälften så höga som de brukar vid vissa vindbyar. Eller okej, nu överdriver jag lite, men blåsigt var det. Lyra övergav hästarna och tuppluren och kom och mötte mig vid grinden när jag kom. Efter att ha nosat lite och hälsat gick hon tillbaka och återgick till att sova. Jag högg tag  i mockningen och efter det borstade jag av henne och så gick vi upp i rundcorallen.

Vi började med Följa John och jag stämde av så att hon var med mig. Hon var lite spänd och kikade en hel del över staketet men följde ändå med i alla rörelser och svängar. Back gick riktigt bra, jag kunde nu stå någon meter ifrån henne och backa henne ett par steg, det är skönt då hon annars kan vara lite motvillig att backa men jag har envisats med det ett tag och det känns som att det har lossnat lite. Hon är annars en häst som gärna hoppar upp och sätter sig i knäet om man tillåter henne så jag tycker det är viktigt att träna på back och fram igen för att kunna justera hennes avstånd till mig. Det gick även väldigt bra att sänka huvudet och hon flexade bra med halsen också.
Jag hade med spöet upp till corallen också för jag tänkte att vi skulle träna på sidepass men det är som att hon tycker att jag blir för hotfull när jag använder spöet, för stor på något sätt och hon blir spänd och ger mig för mycket rörelse på väldigt små kommandon. Så jag la ifrån mig spöet igen och backade ett par steg och tränade gick sen igenom flytta fram- och bakdel utan fysiskt tryck åt båda varven innan vi gick tillbaka till staketet. Då gick det bättre och jag använde istället repet i pulserande rörelser mot bakdelen när det behövdes. Ena hållet gick bättre och i andra fick jag driva rätt rejält ett par gånger och låta repet dunka till henne på rumpan. Innan vi bytte håll fick hon en tankepaus varje gång och efter fyra-fem upprepningar började hon haja vad jag menade och sista gången tog hon något steg åt sidan med både fram- och bakbenen och stannade sedan och tuggade och blinkade som den tok hon är. Jag lät henna vila någon minut där innan jag avslutade. Det var skönt att få något steg åt rätt håll, vi ska fortsätta med det på fredag är planen och kanske tömköra lite med.

Det som jag upplever som svårast när man jobbar med Lyra är att det är svårt att hitta ett "lagom läge" i energinivån. Oftast får man för mycket energi eller ingen alls. Hon har en tendens att inte ta ett steg utan femton när man ber henne flytta på sig och nästa gång får man driva väldigt mycket för att få ett enda. Dock kändes det som att hon hittade en väldigt bra balans i slutet vid sidepassen då jag kunde parera henne så att hon tog ett steg med fram, ett med bak osv tills dess att de kom samtidigt. Det är som vanligt med damen, det tar allt som oftast en stund innan hon kommer ner i varv, lyssnar och börjar förstå. När hon väl slappnar av och känner in hur mycket jag frågar efter tar det inte lång tid innan hon förstår och gör rätt, men sträckan för att komma till arbete är fortfarande lite för lång. Men jag hoppas att ju mer vi jobbar med NH desto lättare kommer hon ha att slappna av.