Igår var jag uppe tidigt i stallet för det var dagen med stort d i kalendern, vaccineringsdagen. Jag och Kinna tänkte aktivera hästarna innan så att de kunde vila i lugn och ro efter och spontant bestämde vi oss för att ge oss iväg till dressyrbanan på Toveryd. Vi snirklade oss dit på skogsstigarna och både Save och Danica var mjuka och varma när vi traskade in på den mjuka, plana banan av träflis. Att lite hackat trä med ofärgade trästammar längs marken och plastbokstäver utsatta med jämna mellanrum kan kännas så lyxigt, helt otroligt! Det var kul att testa att rida med utgångspunkt från bokstäverna och se hur de första vägarna man fick lära sig på ridskolan funkade. Vi tog oss snabbt igenom snett igenom, halvt igenom och vändning rätt över. Att följa fyrkanten var betydligt svårare! Men efter några varv klarade vi det med, till trollets stora förtret. Det blir väldigt tydligt på ett så plant underlag att ena sidan är stelare än den andra, hon skjuter ut innerbogen ganska kraftigt i ena varvet och går lätt utåtställd. I skritt är det inte så farligt, där går det att böja igenom rörelserna betydligt bättre men traven är det mycket kvar att jobba i. Nedsittning till exempel. Jag känner mig som en professionell vinstampare på Danicas stackars rygg när jag ger mig på det så tills vidare rider jag bara lätt, man får träna på en sak i taget.
Skänkelvikningar börjar hon bli ganska säker på också, vårt vinglande över vägarna verkar ha gett lite resultat och lossnar det ännu mer så att man kan rida snett igenom i skänkelvikning tror jag inte det tar lång tid att jobba upp liksidigheten mycket bättre, det är ju väldigt lösgörande.
Efter en halvtimme satt jag av och Kinna tog Danica i longerlina medan jag red Save en stund och galopperade runt. Danica travade i ett så lugnt och avslappnat tempo att Kinna frågade om hon fick testa att ta upp henne i galopp på en stor volt och ja, det är ju bara att försöka! Trollet studsade till och tog en lite chockad fattning med bakbenen men travade sedan på medan hon kikade in mot mitten, vad var det nu vi ville. Ett försök till gav samma resultat men det känns som att den där fattningen inte är långt borta nu, i hagen galopperar hon både snabbt och långsamt och väljer galopp mer och mer självmant när hon ska förflytta sig, så snart...!
När vi kom hem fick hästarna skrota en timme innan veterinärens bil rullade ner för backen. Save har varit väldigt svår att spruta innan så Kinna tog honom i repgrimman och han fick vara först ut. Han snurrade som en vit karusellhäst i linan men efter några minuter var vaccinet där det skulle och Save var orange om mulen efter alla morötter som sex händer proppat in i vaga avledningsförsök. Men han var duktig för att vara så rädd som han är och efteråt stod han i solen och såg nästan lite stolt ut.
Lite nervös var jag när jag hämtade trollet för jag hade ingen aning om hur hon skulle reagera på sprutan. Jag ledde in henne i ligghallen och band upp henne på ena sidan och skulle precis gå runt och sätta fast henne från andra hållet, bättre att vara på den säkra sidan resonerade Alicia, när veterinären kikade på mig och sa att allt var klart. Jag stod lätt förvånad och tittade oförstående på henne. Danica stod fortfarande med huvudet vid min hand och halvstängd ögonlock. Jaha, det behöver vi åtminstone inte vara nervösa för till nästa år. Trollet verkade också förbryllad när jag tog av henne grimman, drog du hit mig bara för att ta av grimman tycktes hon tänka och plirade mot den där konstiga typen som alltid kommer och komplicerar tillvaron i hagens dagliga små rutiner, men efter ett äpple och massa klappar lunkade hon bort och verkade ganska nöjd ändå.
Idag skulle vi haft en träning med Emelie men hon var tyvärr sjuk så vi tog en klätterrunda i skogen och hade det lite skönt istället. Eller okej, jag hade det jätteskönt, jag slapp gå!
Men trollet såg nöjd ut när vi kom hem och hon har verkligen nappat på idéen med att efter ridtur blir det stretching med morot, mums!!! När jag tar av grimman böjer hon snabbt halsen åt alla håll och kanter på jakt efter det orangea guldet, hon borde ha mörkersyn som en lokatt när vintern kommer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar