Betessäsong

Efter att ha varit bortrest en vecka är jag nu hemma igen och har längtat efter mitt troll som en tok. Hon stod så snällt i vindskyddet och väntade på mig, nyverkad och fin! Hon har haft en del tappskor under sommaren så när hovslagaren var uppe i förra veckan valde jag att ha henne barfota så får vi se hur det går. Jag tog ut henne på promenad en timme i skogen och när vi gick längs grusvägen ömmade hon lite men det var tydligen normalt och på skogsstigarna märkte jag ingen skillnad så förhoppningsvis kommer hon trivas med barfotafötter, det gör jag i alla fall. Det var första gången sen jag köpte Danica som jag inte var med när hovslagaren var uppe och man är ju lite nojig men allt hade gått bra och hovarna såg fina ut, dock lite torra i sommarvärmen.

Eftersom hon har fått så mycket ryggmuskler efter flytten har jag nu ingen sadel som passar särskilt bra men jag har nu äntligen efter att ha letat runt i vad som känns som en evighet hittat en jag gillar och som ligger inom budget så ikväll ska annons ut på den gamla så hoppas jag snart kunna ha en bra sadel till tösen igen!
Hon trivs jättebra i hackamoret som jag har provat så efter att ha fått vila en del under betet då jag varit borta pirrar det av lust att få hit en sadel så vi kan börja komma igång med ridningen!

Men de är inte bara en för trång sadel och tappskor som gjort att vilan blivit längre än planerat, damen är dessutom väldigt störd av alla bromsar, blinningar och diverse andra flygfän som dönar runt i sommarluften. Jag funderar på att lägga på henne reflextäcket när vi börjar rida igen med förhoppningen om att det kanske skyddar lite och så kommer hon nog få gå med svettäcket i hagen de timmar på dagen då det är som allra värst. Som det ser ut nu står hon i vindskyddet nästan hela dagarna då de inte flyger in dit och Save står troget bredvid och väntar, ska inte du äta tänker inte jag heller göra det, ser han ut att tänka. Kinna hade faktiskt gett dem en giva hö en dag då de verkligen inte stuckit ut nosen, för mat måste de ju ha trots att hagen är knallgrön av gräs.

Efter att Danica störtdykt ner med mulen i mossan på våra skogspromenader och käkat rötter har vi även börjat ge dem mineraler för beteshästar varje dag och det funkar kanon. De får ingen kraft nu när båda hästarna tar det väldigt lugnt och då är det klart att lite extra mineraler inte kan skada.

Något som har varit bra med fluginvasionen är att vi tvingats träna med sprutflaskor varje dag vilket trollet inte uppskattade i början! Nu börjar det gå bättre och flugmedlet hjälper dem mot både bett och fästingar men Danica verkar ha ont över att de surrar runt henne och sitter på hårremmen. Jag trodde att det var själva betten hon reagerade mot men hon har nästan inga. Det kan gå ihop med att hon tycker sprutflaskan är lite obehaglig, det blir ju en liknande effekt när medlet träffar pälsen, för att duscha har hon ingenting emot. Då står hon och leker med vattenstrålen med läpparna eller blundar och njuter så det är knappast handtaget eller ljudet hon tycker är läskigt. Till nästa år funderar jag på att skaffa ett riktigt bra flugtäcke att lägga på för att hon ska slippa bli så stressad av odjuren.

Innan jag cyklade hem började det regna och då vågade sig trollet ut för att norpa i sig några strån, jag kan inte mer än att hålla med ordspråket att borta bra men hemma bäst!