Ägare utdömd pga andnöd

Klockan ringde prydligt vid fem i åtta i morse med för den trevliga morgonvanan att ringa veterinären kunde jag ju bara inte gå miste om..! Så efter återigen mycket tjat och gnat i luren fick jag slutligen beskedet att min oviktiga besiktning slutligen skulle prioriteras och de skulle höra av sig. Succé! Förvånandsvärt nog hörde de faktiskt av sig med och fyra timmar senare rullade de in på gårdsplanen.

Då hade jag tillbringat min första dag som hästägare med min första egna häst genom att borsta lite , prata lite och springa och hämta livvakten för att säkert försäkra pållan om att stallet inte skulle hoppa upp och bita henne i baken.

Jag fick sedan under veterinärens bistra uppsikt leda ut en skeptisk häst på gårdsplanen springa åt alla håll och kanter med henne (med en kondis som är lika med obefintlig, konstigt att han inte dömde ut mig..!) lyfta på ben och springa mer åt andra håll och kanter och allmänt se ut som flåsande flodhäst dragandes med förbryllad långbening.

Efter denna uppvisning tog vi in henne i stallet till Myrans vaktande ögon och återigen klämdes det, öppnades munnar, hummades och kollades.

Slutdom: Sto utan anmärkning med ovanligt bra benställning för en travare och lite småfet. Värre kunde det verkligen ha gått! Så om flickan nu kommer till ro och kan tänka sig att stanna så är iaf inte något dumt försäkringsbolag i vägen för ett köp!!!

Frågan är bara, vad sjutton gör man med en egen häst?