söndag 15 augusti 2010

Leve revolutionen

Skrev för någon dag sedan att jag håller på att läsa Perfekt uppförande av Kelly Marks. Detta är enligt mig en av de bästa böckerna som skrivits om hästar, hur de fungerar och hur man kan vistas med dem istället för runt dem. Titeln är lätt avskräckande, det låter som fascismens intågande i hästvärlden (om man nu inte tycker att den redan är där med fokus på renrasighet, tävlingsprestationer genom spörapp och sporrar samt målet av total kontroll av andra levande varelser).

Hästfolk har ett rykte om sig att vara en speciell typ av människor, jag funderar på om det är så att många drar sig till ridsporten för de har ett behov av att dominera över andra och hästar därmed är ett lovligt byte. Tyvärr både för hästarna och de andra som håller till i stall sprider de här mini-Mussolinisarna dåliga vibbar i hela nejden på samma sätt som melodifestivalen förpestar musikscenen och får många att dra sig för att överhuvudtaget gå till stallet. Till denna kategori hästfolk hör dock inte Kelly Marks till.

KM grundade föreningen Intelligent Horsemanship (finns under länken www.intelligenthorsemanship.co.uk om man är intresserad av att kika in den) som bygger på ett sätt att kommunicera med hästen genom kroppsspråket vilket hästar använder för att prata med varandra. Hon är inspirerad av Monty Roberts som många känner igen som inspiration till "mannen som kunde tala med hästar" (är inte Scarlett Johanson seriöst söt i den rollen?!). Men enligt mig så är KMs bok mycket mer jordnära och övningarna känns lättfattliga och genomförbara även för en idiot som bara håller ett långt rep i ena änden och har en myyyycket förbryllad häst i den andra.

Alla som är intresserad av Natrual Horsemanship och beundrare av Monty Roberts kan jag rekommendera slänga ett getöga på Kelly Marks. Skillnaden mellan de två ovan nämnda "hästviskarna" är att medan Roberts förespråkar en grund i Join Up så bygger Marks upp en relation till hästen först genom grundläggande övningar. Hon förklarar hur dessa uppfattas av hästen och vad man kan göra om det går fel. Hon betonar även att alla övningar måste anpassas efter hästen och att ägaren därmed ska utnyttja sin egen uppfinningsrikedom (vad är det för fel på att börja med att blåsa varmluft från en hårfön på en häst som inte gillar när man berör öronen?). Överhuvudtaget förespråkar hon att det är upp till ägaren att hitta sin egen nivå i arbetet med hästen och att det viktigaste trots allt är att man tillsammans har en fungerande relation i vardagen.

Monty Roberts har sin grund i arbetet med vilda mustanger och att han därmed jobbar med hästen fri först är inte så svårt att förstå, inte heller att han behöver få ett väldigt starkt förtroende från hästen innan han går vidare med sitt arbete. Det han gör är helt fantastiskt och jag är sjukt imponerad av honom men han har jobbat med hästar i hela sitt liv, jämför det med Hej jag heter Alicia och jag gillar att klappa på hästar ibland när de äter gräs. Tyvärr så brukar gräset ofta också vara mycket mer intressant för hästen än mina viftande försök till fungerande relation men tills dess att jag barrikaderar in mig och hästen i gruspaddocken med skylten "Revolution pågår" så är (mat)mutor ett otroligt effektivt system i småfascistiska samhällen.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar