Danica ärade mig genom att inte gå iväg när jag kom idag, hon vände bara rumpan emot och fortsatte äta. Kanske så man säger hallå, igår var det faktiskt ganska kul att se dig på hästspråk. Jag är helt enkelt ganska dålig på att prata häst. Undrar om jag är lika rolig i Danicas ögon som kineser som kommer hit och inte kan säga r är för mig.. hm.
Funderade när jag stod i paddocken igår igen efter att ha läst ännu mer i magiböckerna om kommunikation genom ögonkontakt och lina. Danica struntade glatt i mina desperata stirrande ögon och jag märkte att jag tog i mer och mer för att få henne att titta på mig. Först växte mina ögon tills de var större än Jim Carreys (bara det är en bedrift!) och sen kom jag på mig själv i att se ut som en fullkommlig idiot när jag stod och viftade i linan med stampande fötter och armarna imiterande någon dålig version av YMCA-dansen. Oavsett vilket så struntade Danica ganska så definitivt i det. Det jag funderade på när jag såg mig utifrån var om jag hade blivit den blonda tjejen i mitt och Danicas förhållande. Den där som måste synas konstant och som alla måste höra hela tiden och även om de andra skiter fullständigt i vad hon säger eller det hon säger är fullständigt oväsentligt så struntar hon i det och bara höjer rösten tills den blir gällare och gällare och gällare och högre och högre och högre. Det var så det kändes i alla fall. Stackars Danica. Borde kanske döpa om bloggen till blondinalicia istället. Eller ta en intelligenskurs. Oavsett vilket så får jag tona ner bekräftelsenivån ett par steg, bara det kanske får henne att lyssna mer. Jag har också problem med att ta personer som skriker för full hals på allvar, de ser ju så.. roliga ut med sina knallröda ansikten och desperata flämtningar efter luft.
Innan jag kommit på hur jag ska lämna Fran (the nanny) bakom mig så får det bli skogen för mig och Danica. Vi tog en liten morgontur idag innan jag stack till skolan och bara skruttade på långa tyglar, kände mig som baloo när han glider ner för floden och mumlade nöjt det här är liiivet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar